Puman

Ibland mår man bra. Ibland mår man mindre bra. Och ibland mår man rent ut sagt förjävligt.
Just nu ligger jag någonstans mellan de två sista. Hösten har den inverkan på mig. Jag får inga lyckorus som jag ibland kan få på våren och jag går inte omkring och ler utan anledning, som också händer under de varmare månaderna. På hösten går jag omkring och är deprimerad mest hela tiden. Men det är självklart inte bara hösten som gör att jag mår dåligt just nu. Det händer så fruktansvärt mycket skit i mitt liv att mitt psyke helt enkelt inte riktigt klarar av det.

Ja, jag saknar dig. Nej, jag är inte arg. Men jag väntar fortfarande på ett svar.

Jag kom just hem från Annie. Hon ringde mig i panik för några timmar sen efter att hennes liv i princip rasat ihop som ett dåligt byggt torn av kaplastavar. Därav inlägget här nedanför, det kan vara viktigt att nämna. Som så många andra gånger satt vi under taket på en skolgård och rökte, pratade och emellanåt delade vi en tystnad som sa mer än alla ord vi sagt under hela dagen.
O r d  b e t y d e r  i n g e n t i n g  o m   m a n   i n t e   v i s a r   v a d   m a n   s ä g e r . Dagens visdomsord.

Innan jag går och lägger mig vill jag tacka Annie och Freja. Jag skulle tagit livet av mig för länge sen om det inte vore för er. Ni ska veta att jag älskar er mer än någonting annat, jag ställer alltid upp för er, vad det än gäller. Precis som jag vet att ni ställer upp för mig.

<3